 |
| Foto: Eleonore Juhnell |
Att
det vilar höga förväntningar på lärare idag är inget som har kunnat undgå oss
på grundlärarprogrammet vid Karlstads universitet då vi under samtliga
delkurser mött dessa påstående både i litteratur och på föreläsningar.
Samtidigt som mediekanaler avger brus och belyser skolans uppdrag från olika
perspektiv nästan dagligen. Även författarna D.C Phillips och Jonas F. Soltis
reflekterar över lärande processer i sin bok Perspektiv på lärande. En
intressant kritik som de tar upp är hur medier har belyst att det inte behövs
teorier utan bara sunt förnuft. Kan vi då sluta att forska om undervisning och är
det nödvändigt med utbildade lärare i skolan? Hur viktig är lärarens sociala
kompetens för att möta eleven? Kommer antagningsintervjuer tillkomma för att
kunna söka lärarutbildning i framtiden om tex emotionell intelligens börjar
värderas högre i vårt samhälle?
Det
står i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
2011 att skolan ska ha en levande social gemenskap som ger elever trygghet
och lust att lära. Att redan vid min första auskultation få vara med och
bevittna det som läroplanen utrycker är en ynnest. Det var långt ifrån Piagets
tänk om den passiva läraren. Istället fick jag bevittna en entusiastisk
undervisning. Hur läraren med sitt tydliga och trygga ledarskap i kombination med sin värme och sociala kompetens genomförde
varierande och motiverande undervisning. I klassrumsgemenskapen inkluderades
alla elever och klimatet var öppet och nytänkande. I det här klassrummet gick
att se en mix av flertalet lärteorier. Det mest framstående var det sociokultrurella perspektivet med mönster från Vygotskijs forskning om den närmaste proximala utvecklingszonen. Här gavs elever stöd av både mer kunnig lärare eller en kamrat och genom vägledning gavs elever de rätta förutsättningarna för att lyckas. I
det här klassrummet utvecklades sociala och kulturella förmågor och en lust att
lära samtidigt som förståelsen för andra, och en fin respekt för sin omgivning,
ständigt var central och närvarande.
Hur
ska vi som blivande lärare rusta oss och förbereda oss för dessa förväntningar
för att efter fyra års studier vara redo att möta världen ute på skolorna och
till dess ha hittat vår läraridentitet? Är emotionell intelligens något som kan
tränas upp eller är det medfött? Hur viktigt tycker du som blivande lärare
att emotionell intelligens är?
Vilken bra reflektion! Den fick mig verkligen att tänka en hel del om hur det kommer bli sen. Sen om fyra år och vi ska ta hand om vår första klass helt på egen hand. Det kommer bli otroligt spännande, men jag kommer nog vara totalt vettsskrämd. Trots att lärarna nu kommer försöka rusta oss till att bli bra lärare, så kommer man inte kunna bli förberedd på allt och man kommer inte ha alla verktygen i lådan från start. Vår egna läraridentitet tror jag inte man kommer hitta förrän man klipper vingarna och får försöka på riktigt på egen hand. Där man måste vara medveten om att man kommer gå på nitar, måste kunna erkänna sina fel och gå starkare ur sådana situationer. Jag tror absolut att det är viktigt att visa förståelse för andra och att man har respekt för dem i sin omgivning, utan dessa egenskaper tror jag inte att man kan bli den bra läraren som man vill bli. Hur tror du själv att det kommer bli?
SvaraRaderaTack för ditt svar. Det bästa med läraryrket tror jag är att det kräver ständig utveckling av sitt eget lärande. Något som jag ser som en fördel då jag lätt tappar intresse om det inte finns någonting att utveckla, Med barn händer det aldrig att det inte finns något att förbättra eller utveckla för att göra situationer och möjligheter bättre.
SvaraRaderaMin tro till den egna identiteten tror jag precis som du skriver kommer att ta tid. Det är det som är det bästa med att utbildningen inte är kortare. Jag tror att vi har en grundsyn på hur vi skulle önska at vi uppfattades som lärare. Samtidigt är jag medveten om att vi utvecklas precis som barnen och där med kommer vår läraridentitet också att utvecklas. Allt eftersom vi tillgodogör oss nya kunskap och samlar på oss erfarenhet kommer vår profession att utvecklas tillsammans med oss.