Top 5-lista för så ineffektiv undervisning som möjligt

Nedanstående lista är kopplad till och inspirerad av Hatties forskning och statistik om skolans och lärarens viktigaste uppgifter och påverkansfaktorer på elever och undervisning.

1. Lägg allt fokus på din summativa bedömning, formativ bedömning kan vara en överskattad tidsbov.
   
   Under Hatties kapitel om “teacher approaches” vilket till svenska kan översättas ungefär till lärarens förhållningssätt till eleverna är formativ bedömning den absolut viktigaste faktorn, intressant är att återkoppling på prestationer ligger på plats fyra under samma lista och kan ses till stor del gå hand i hand med formativ bedömning.
   

2. Som lärare bör du vara nöjd med dina befintliga kunskaper och tro på att du själv kan bäst! Du behöver inte tänka på att fortbilda dig, analysera ditt egna arbete eller diskutera dina metoder med dina kollegor.
   
   Detta är något som utöver i Hatties studier även framhävs i variationsteorins teorier där begreppet “learning study” framförs som att man genom lärares fortbildning kan åstadkomma extremt stora framsteg för lärarens respektive elever.
   
3. Ignorera ifall studiero verkar finnas i klassrummet, låt eleverna prata med varandra i önskad mängd.
   
   Enligt Hattie är uppförande i klassrummet och studiero en av skolans viktigaste påverkansfaktorer för elevernas prestationer och resultat. Det är även något som räknas som ett juridiskt krav från Skollagen (SFS 2010:800) att studiero och en acceptabel ljudnivå ska finnas i svenska klassrum.
   
4. Lägg inte för mycket fokus på att skapa en relation till dina elever, de är väl i skolan för att ta emot kunskaper inte för att bli kompis med läraren.
   
   En av lärarens viktigaste uppgifter är enligt Hatties statistik att skapa förtroendefulla relationer till sina elever. Elevens förtroende för läraren skapar trygghet vilket i sin tur leder till bättre studieresultat.
   
5. Behandla alla elever lika, elever som önskar eller hävdar behov av särskilt stöd får gott anpassa sig efter gruppen.
   
   Att erbjuda mångsidiga insatser för elever i behov ger enligt Hattie stor positiv påverkan på studieprestationerna. Det verkar vara särskilt effektivt om specialundervisningen sker i flexibla och interaktiva grupper.
   
   

Källor:

Håkansson, J. Synligt lärande: presentation av en studie om vad som påverkar elevers studieresultat. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting, 2011. http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-706-1.pdf

Lo, M. L. (2014). Variationsteori: för bättre undervisning och lärande. Lund: Studentlitteratur.

Skollagen SFS 2010:800

Matteassistent DJ - Martin

De flesta barn tycker det är jätteroligt med estetiska uttryck och när olika ämnen vävs in i varandra som min seriestrip visar. Många barn har också lätt för att ta till sig och behålla kunskap genom en estetisk lärprocess. I seriestrippen är det matte på schemat men en studsmatta har hämtats från idrotten och barnen sjunger mattetal och lyssnar på mattelåtar samtidigt som de hoppar antal siffror. Många lärare har en stor kreativitet att bjuda på och drivs av att se sina elever glada och entusiastiska i sitt lärande.

Men så finns det elever som Martin; som verkligen inte blir glad av att saker inte är som de brukar. Att matte blir idrott och ute blir inne skapar bara förvirring och oro hos honom. Martin trivs inte när rutiner ändras eller att konfronteras i ett socialt sammanhang. Det enklaste vore att låta Martin gå till klassrummet, ta på sig lurar och jobba i sin mattebok på egen hand. Då skulle Martin känna sig lugn. 

Gör fröken Lena fel i seriestrippen?

Martin är duktig på att lösa vissa typer av mattetal men det är knepigt för lärarna att förstå hur han löser dem då hans sociala svårigheter gör det kämpigt för honom att förklara. Det finns också en risk att kunskapen blir platt och torftig om Martin enbart räknar i sin bok och att han missar en fördjupad förståelse för matte.

Gör fröken Lena rätt i seriestrippen? Är det viktigt att öka Martins delaktighet och inkludering i det pedagogiska rummet? Är det  viktigare att bygga upp färdigheter i en social interaktion med andra barn före det ämnesdidaktiska om alternativet för Martin hade varit att arbeta med en specialpedagog i klassrummet?

Har du andra förslag på hur fröken Lena kunde/borde ha gjort?

Eriksson-Gustavsson, A.-L., Göransson, K., & Nilholm, C. (2011). Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.

Barow, T., Östlund, D., & Rosenqvist, J. (Red.). (2012). Bildning för alla! en pedagogisk utmaning. Kristianstad: Högskolan Kristianstad.

Hansson Stenhammar, M.-L. (2015). En avestetiserad skol -och lärandekultur: en studie om lärprocessers estetiska dimensioner. Högskolan för scen och musik, Konstnärliga fakulteten, Göteborgs universitet, Göteborg.

Learning by doing

Från Pragmatismen kan man härleda formuleringen ”learning by doing” vilket syftar till att man lär sig bäst genom praktiska inslag i lärandet. Inom pragmatismen skiljer man inte på teori och praktik utan man ser sambandet och att båda behövs för bästa inlärning.

I ett experiment illustrerat ovan kan man se hur läraren vill att eleverna skall med egna ögon kunna se vad som händer. Med denna upplevelse kopplat till teori kan en bra diskussion och reflektion användas till att analysera resultatet.

Personligen tycker jag det är viktigt att lägga in praktiska exempel i lärandet. Det är både roligare för eleverna och engagerar. På detta sätt arbetar man med fler sinnen och skulle läraren behöva ta upp kunskapen längre fram i nya sammanhang är det lättare för eleverna att minnas en upplevelse.

Är det kanske så att i dagens kunskapsskola är det så många mål som eleverna ska nå så att många lärare känner att de inte hinner med några eller särskilt många praktiska inslag inom tidsramen? Jag tror helt klart att med mycket labbar så kommer fler elever att ta till sig kunskap som kan appliceras till vardagens utmaningar!

Referens: Lundgren, U. P., Säljö, R., & Liberg, C. (2017). Lärande, skola, bildning. Stockholm: Natur & Kultur.

Betingad elev

Säljö beskriver i boken Lärande skola bildning att den operanta betingningen går till som så att det är responsen som förstärks. I detta fall blir läraren irriterad på elevens respons som är att den pratar rakt ut i klassrummet. Detta är något jag tror att vi ofta kommer stöta på i våra egna klassrum i framtiden med elever, hur hade du löst situationen annorlunda? Även om jag själv tror att det är effektivt att använda sig av denna betingelse som läraren i detta fall gör är jag inte säker på att det är den bästa, tror du det går att kringgå det arga och negativa med något annat sätt som ger mer positiv energi?

Referens: Lundgren, U. P., Säljö, R., & Liberg, C. (2017). Lärande, skola, bildning. Stockholm: Natur & Kultur.

The testing effect

  

Efter att ha lyssnat på Yana Weinsteins föreläsning om the testing effect har jag insett att jag studerade på helt fel sätt när jag gick i skolan. Inför ett prov i spanska eller svensk historia pluggade jag genom korvstoppning. Jag försökte memorera de spanska glosorna eller de svenska kungarna och på proven gick det oftast bra. Men efter proven var informationen som bortblåst. Nu sisådär 15 år senare kan jag i princip säga ”una cerveza por favor” när jag besöker spansktalande länder. Får jag en fråga om svenska kungar när jag spelar Trivial Pursuit är jag chanslös. Om jag istället hade fått ett övningstest mellan studierna och provet hade jag troligtvis inte glömt bort informationen lika fort. Yana Weinsteins berättar att informationen försämras direkt efter att man har studerat den och att endast läsa om informationen är inte så effektivt om syftet är att komma ihåg den under en längre tid.  Genom att istället göra ett övningsprov tvingas man hämta upp information från minnet vilket är mer effektivt och ger ett mer långvarigt lärande. Att studera genom minnesframplockning och på så sätt stärka ett långvarigt lärande kan ju ha flera fördelar. Förhoppningsvis kan man beställa mer än en öl i Spanien och kanske till och med svara rätt på alla frågor i Vem vill bli miljonär?

Referenser

Weistein, Y. The testing effect and dual coding - från ResearchED 2017 [Föreläsning - video], 2017. https://urskola.se/Produkter/200553-UR-Samtiden-ResearchED-2017-En-students-resa-genom-larandet

Growth mindset - Ge inte upp!

Growth mindset eller som vi säger på svenska dynamiskt tankesätt är enligt forskaren Carol Dweck ett utvecklande tankesätt. Elever med ett dynamiskt tankesätt tror att det kan bli bättre, att förmågor och intelligens är något som kan utvecklas med hjälp av ansträngning samt att misslyckanden ingår i inlärningsprocesser och är något oundvikligt. Med ett growth mindset visar elever intresse även när det möter svårigheter och motgångar. De är medvetna om att svåra situationer kräver ansträngning men att det är en möjlighet att lära sig. 

James Nottinghams skriver i sin bok ”Utmanande undervisning i klassrummet, återkoppling, ansträngning, utmaning, reflektion, självkänsla” att han bekymrar sig över ungdomar som saknar ett dynamiskt tankesätt och menar att det finns risker för dessa elever att de hamnar efter. Om det är så är det viktigt att vi som blivande lärare hittar möjligheter som kan hjälpa våra elever att utveckla ett dynamiskt tankesätt. 

Hur tror du som blivande lärare att vi kan få våra framtida elever att tillgodogöra sig ett dynamiskt tankesätt?

Referens: Nottingham, J.  (2013).  Utmanande undervisning i klassrummet: återkoppling, ansträngning, utmaning, reflektion, självkänsla. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur